Mitt Åbo

Ett bra veckoslut är bakom och en ny vecka har börjat. Jag vill ännu ägna några rader till hemskheterna i min andra hemstad, Åbo. Det känns så nära trots att jag i skrivande stund befinner mig 120 km därifrån, men jag bor 150m från torget där det hände. Jag är kvinna och detta kunde ha hänt mig, lika bra som de andra kvinnorna på torget. Det handlar om att vara på fel plats vid fel tillfälle. Oberoende om det var fråga om var terrorister eller inte så händer detta varje dag, runt om i hela världen. Människor dör varje minut. I vissa länder talas det inte om, i vissa länder stannar vardagen. Jag har turen att bo i ett land där hemskheterna bearbetas och talas om. Jag vill också säga att jag lider med alla som förlorade en när och kär. Mitt fina Åbo.

Tillbaka till min vardag. Igår hälsade mormor, morfar och morbror på. Jag sträckläste de sista 200 sidorna i den sista Harry Potter boken. Inte mer än det.

Idag jobbade jag morgontur från klockan 7-13. När jag kom hem såg de sista avsnitten av Teen Wolf.

Nu ska jag ut på en löprunda. Jag har fått ett par finnar i ansiktet så nu tar jag tag i mitt liv igen. Jag bestämde mig precis för att ta en godispaus och sluta med mjölkprodukterna (som gick bra tills jag flyttade hemhem över sommaren). Jag hoppas att finnarna beror på något annat än att medicinen slutat göra sitt jobb.